Debattörerna David Lundqvist och Lars WedénFoto: Insändarbild

Satsa på Arlanda – utan nya rullbanor!

I maj i fjol framförde vi, att en fördubbling av flygverksamheten på Arlanda inte kommer att inträffa. Vi menade att man måste räkna med en rejäl minskning av det flygresande som står för den allra största volymen – ca 80 procent – privatresorna.

Svenskar som hittills inte insett den stora klimateffekt deras flygresor medför, kommer att i stigande utsträckning bli medvetna om detta. Och det hade redan börjat synas i den månatliga passagerarstatistiken. Vår slutsats var att en fjärde rullbana på Arlanda inte bör byggas, eftersom det skulle innebära ett helt onödigt slöseri med skattemedel.

Statistiken för helåret 2019 visar en rejäl passagerarnedgång för Swedavias flygplatser. För Arlandas del var tappet 4 procent för utrikesflyget och 8 procent för inrikes. Siffrorna för januari 2020 – som bara minimalt kan ha påverkats av Corona-epidemin – visar en fortsatt trend: -4 resp -12 procent jämfört med föregående år.

Det dokument som förespråkarna av utbyggnad av en fjärde Arlanda-rullbana bygger sina resonemang på är Draft Masterplan Arlanda från 2017. Där förutses en jämn, årlig ökning med 4 procent av Arlandas passagerarantal. Med det antagandet skulle passagerarantalet 2019 på Arlanda ha varit 28,8 miljoner. Utfallet blev 25,6 miljoner. ”Bortfallet” i förhållande till planens förutsägelse blev alltså 3,2 miljoner eller 11 procent. Denna trend kommer sannolikt att fortsätta år för år. Gapet mellan ”plan” och verklighet kommer att bli allt större.

Detta styrks av expertis. En artikel i nättidningen TravelNews (2020-02-10) har rubriken ”Flyget kommer att fortsätta att minska under lång tid”. Där för skribenten in ett ytterligare skäl till att den påbörjade nedgången kommer att fortsätta, nämligen att flygbolagen har börjat minska sitt utbud och kommer att fortsätta att göra det. Man kommer helt enkelt att sälja färre flygbiljetter.

I december förra året kom dessutom en rapport från en expert som WWF anlitat för en analys av Arlandas kapacitet. Experten konstaterar att Arlanda kan ta över Brommas flygtrafik utan en fjärde bana.

De krafter som ändå driver på för byggandet av en fjärde rullbana på Arlanda utgår fortfarande på den antagna, stigande passagerarkurvan, alltså 40 miljoner passagerare 2040. Ett överordnat mål tycks vara att Arlanda ska vara ”Nordens ledande flygplats”, till vilken nytta detta nu ska vara för Sveriges skattebetalare.

När underlaget tryter för en fjärde rullbana, tillförs nu nya argument. Från Swedavia framförs (Dagens industri 2020-01-14) att speciella förhållanden gäller Arlanda. Här nämns omställningen till fossilfritt flygbränsle (som kommer att ha en marginell effekt på klimatskadan under den kommande 30-årsperioden), en tydlig peakstruktur (morgon och eftermiddag/kväll – som knappast är unik för Arlanda) mixen av snabba och långsamma flygplan samt utvecklingen mot eldrivna plan (som i bästa fall endast skulle påverka korta flygningar och knappast i närtid). Detta skulle alltså vara faktorer som – utöver antagandet om 40 miljoner passagerare 2040 – motiverar att en fjärde rullbana byggs.

Vi finner hela detta nytillkomna resonemang krystat. Låt oss komma ihåg att Europas största flygplats – Heathrow – med mångdubbelt fler passagerare och flygplansrörelser nyligen bromsat sin plan att öka från två till tre rullbanor. Och häromdagen kom dessutom ett utslag från the U. K. court of appeal, som stoppar byggandet av en tredje rullbana med motiveringen att en sådan utbyggnad inte är förenlig med Paris-klimatavtalet.

Nej – skrota planerna på ytterligare rullbanor på Arlanda, men satsa på förbättring och utbyggnad av Arlanda-området som nationellt järnvägs- och vägnav med optimerad kollektivtrafik och ökat hotell-, handels- och serviceutbud.

  • Lars Wedén, fristående liberal debattör, Sigtuna
  • David Lundqvist, fristående S-debattör, Märsta

repliken: Vilse i pannkakan

Insändare Så nådde Socialdemokraternas beröringsskräck för privata utförare fram även till Kultur- och fritidsnämnden med ett påhopp på kulturchecken.

Kommunens engagemang för Viby by

Insändare I en artikel på märsta.nu försöker Marie Axelsson (S) ge sken av att ett eventuellt kommunalt köp av Viby by är ett socialdemokratiskt initiativ. Inget kunde vara mer felaktigt.

nyårskrönikan

Stora steg framåt för Sigtuna

Insändare När vi nu lämnar år 2024, lämnar jag också mitt sista år som kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna. Förra året vid den här tiden hade en ny kommunledning bildats efter en tids turbulens i kommunpolitiken.

Slutreplik: När ska (M) bemöta sakpolitiken?

Insändare Det är beklagligt att Moderaterna och Kristdemokraterna bemöter våra förslag med anklagelser om ”lögner” istället för att bemöta de sakfrågor vi lyfter. Våra förslag syftar till att stärka socialtjänsten, förbättra arbetsmiljön och ge stöd till de mest utsatta – något vi anser borde vara gemensamma prioriteringar för alla politiker i Sigtuna kommun.

Slutreplik: Våra äldre ska ha rätt att få välja!

Insändare I sitt svar försöker Moderaterna och Kristdemokraterna ducka problemen med den privatiserade hemtjänsten genom att skapa dimridåer och dra missvisande paralleller. Men det tar inte bort faktumet att kommunen ligger i botten när det gäller brukarnöjdhet och utförandet av hemtjänsten.

repliken: Vi vill ha en hemtjänst av toppklass

Insändare Om man som Marie Axelsson (S) och Tomas Brandell (S) förespråkar en kommunalt driven hemtjänst behöver man motivera det med sakliga argument. Inte med ensidig statistik och genom att blanda uppgifter från olika undersökningar på ett sätt som inte tar hänsyn till helheten.

Vänsterpartiets alternativa budget – en satsning på välfärd och barnen

Insändare Den 28 november antogs majoritetens budget för Sigtuna kommun. Med Moderaterna i spetsen valde man att sänka skatten, vilket för en person som tjänar 30 000 kronor innebär drygt 90 kronor mer i månaden. Men vi i Vänsterpartiet menar att denna skattesänkning kommer att få konsekvenser i form av försämrad välfärd och sämre samhällsservice på lång sikt.

(S)kolan har prio ett!

Insändare Kommunledningens budget är stor förlust för framförallt skolan som förtjänar riktiga investeringar före luftslott och uppblåsta budgetsiffror. Om vi hade styrt hade förskolan, grundskolan och gymnasiet fått 46 miljoner kronor mer än med den budget som M, SD, KD och SfS röstade igenom förra veckan på kommunfullmäktige.

30 år sedan Sverige röstade Ja till EU

Insändare Nu i november har det gått 30 år sedan Sverige röstade ja till att bli medlem i EU. Det är ett av de viktigaste politiska besluten som har fattats i vårt land. Idag är svenska folkets stöd för EU rekordhögt, och skälet är förstås att medlemskapet blivit en vinstlott för Sverige - på en rad olika områden.

Nyheter

Sport

Kultur & Nöje

Näringsliv

Debatt

Bostad

Kampsport

Förening