Nöjesflyg mindre – för klimatets skull!
Rapporteringen om flygresandets utveckling efter Covid-pandemin har ett konsekvent mönster. Researrangörernas och flygbolagens pressmeddelanden berättar om ökade volymer, fler destinationer, nya flygplan, rusning efter sistaminuten-biljetter etc och media vidarebefordrar den bilden utan nämnvärt ifrågasättande.
Snarare understryker media det fantastiska att det nu går att flygresa igen efter pandemin och ”förstår” att folk vill ta igen det man då ”gick miste om”. Men det finns faktiskt ett ökande motstånd, visar statistiken.
Researrangörerna och flygbolagen liksom bara väntar på att folk ska börja flygresa lika mycket som rekordåret 2018, och att passagerarantalet därefter ska fortsätta uppåt enligt pre-covid-prognoserna. Någon koppling mellan flygresandet, dess CO2-utsläpp och upphettningen av atmosfären, jordytan och haven gör man knappast i den rapportering som grundar sig på branschens pressmeddelanden.
Den kopplingen blir dock allt svårare att ignorera – för media och för enskilda människor. Att värmerekordens 2023 har som orsak den allt högre CO2-halten i atmosfären går inte att tänka bort. Växthusgastaket blir allt tjockare och effektivare. Följderna på jordytan blir allt svårare att blunda för.
En mindre andel av svenskarna har den här kopplingen klar för sig sedan tidigare och har dragit ner på sitt flygresande. Somliga har valt att helt avstå från att flyga. Men dessa ansvarstagande människor är ännu så länge få. De borde bli fler. Och förhoppningsvis blir det också fler som gör det här personliga ställningstagandet mot bakgrund av detta års extrema sommarhetta en tre-fem timmars flygresa söderut från oss.
Kan man i så fall se detta i siffror? Man kan ta Arlanda som exempel. Antalet passagerare toppade år 2018 med 26,8 miljoner. År 2019 fortsatte inte uppgången som väntat, siffran hamnade på 25,6 miljoner. Sen kom pandemin och ”störde” utvecklingen 2020 0ch 2021. År 2022 blev i huvudsak opåverkat av pandemi-restriktioner, men resulterade bara i 18,4 miljoner Arlanda-passagerare.
Men nu år 2023 borde väl allt återgå till tidigare efterfrågan och innebära minst 2018-siffror, dvs minst 26,8 miljoner passagerare? Det påstås ju finnas ett resesug efter pandemin. Nej, det verkar inte bli så, hur mycket researrangörerna och flygbolagen än lockar och pushar. Under första halvåret i år reste 10,5 miljoner från/till Arlanda. Om man dubblar detta blir helårssiffran 21,0 miljoner. Dvs ordentligt under rekordåret 2018. Även om det flygs mer resten av året, så kommer inte 2018-siffran att slås av 2023-siffran. Och är det någon som tror att det blir många fler passagerare 2024, det år då en prognos (gjord 2017) förutsåg 32,3 miljoner passagerare?
Man ska förstås vara försiktig med förutsägelser om flygpassagerarutvecklingen. Men en gissning är att det dröjer länge än, innan Arlandas 2018-siffra slås, om det någonsin sker. Och skälet är att fler och fler svenskar inser att de i onödan – och bara för sitt höga personliga nöjes skull – med sitt flygande bidrar till att förtjocka växthusgastaket och till att upphetta jordytan, atmosfären och haven, och drar den enda rimliga slutsatsen av det. Vi bör flyga mindre – särskilt nöjesflyga mindre – för klimatets skull. Och det är möjligt: alla som nöjesflyger KAN nöjesflyga mindre. Eller helt sluta att göra det.
- David Lundqvist, Märsta
redaktion@marsta.nu
