William laddar upp hemma i Märsta

Det har varit ett lärorikt år för William Karlsson i NHL. Han har representerat fyra klubbar; Anaheim Ducks, Norfolk Admirals, Columbus Blue Jackets och Springfield Falcons. Han började i Los Angeles och slutade i lilla Springfield, farmarlag till Columbus som bytte till sig honom vid trade deadline:
– Jag kom inte till fel lag, jag visste att de (Ducks) var bra och det gick ju bra för mig i början, klart det var tråkigt att bli nerskickad, säger William när märsta.nu träffar honom i samband med matchen Märsta IK-Uppsala-Kurd.

Tränar och vilar
William brukar för övrigt se Märsta IK:s matcher när han är hemma. Just nu har han dessutom ganska mycket ledig tid, han tränar på förmiddagarna inne i stan i 2-2,5 timmar med PT:n Henrik Petré och därefter tar han en lunch på Märsta Sushi i Arkaden.
– De (Columbus, reds anm) har sagt till mig att bli starkare och snabbare så jag fokuserar mest på det. Förhoppningsvis kommer jag dit stark och snabb, jag känner mig vältränad. De tror på mig och ville ha mig i traden, fortsätter William.

Lärde sig mycket av Bruce
Under sitt år har William fått lära känna ett antal stjärnor i NHL och han hade under en tid hårdföre Bruce Boudreau som coach. Bruce som i NHL:s Road to Winter classic 2010 uppmärksammades för sitt konstanta svärande. Men han är inte så hårdför menar William:
– Han svär väl när han behöver. Han har lärt mig mycket om hockeyn i NHL och hur livet är i USA.

Mer styrka i NHL
William tycker inte att det blev någon större kulturkrock att lämna HV71 för NHL. Träningsdosen är ungefär densamma men det handlar mer om att vara stark och snabb så man kommer undan med pucken från sarghörnen:
– I SHL är det mera yta, medan det i NHL är mer täcka puck, pang på och komma ut med pucken. Man måste vara stark.

Firar midsommar i Dalarna
Över midsommar ska han åka med barndomsvännerna från Märsta IK till Dalarna för att fira. Märsta har en plats i hans hjärta trots åren som firad stjärna i HV71 och att han nu räknas som en av talangerna i Columbus. Även Wings har betytt mycket för hans utveckling då han spelade i föreningen fram till att han var 16 år. Han vill särskilt lyfta fram tränarna Tommy Berglind och Roger Askerson som gjorde det roligt under barn- och ungdomstiden:
– Det är viktigt att ha kul, det hade jag alltid, sen byggde dem (tränarna) på, man ska ha glädje när man spelar, det är ett tips till unga som vill bli nått.

Längre reportage med William kommer i tidningen märsta.nu SommarExtra som delas ut till alla hushåll i månadsskiftet juni/juli