Nya ledningen drar ner på takten i bostadsbyggande
I samband med att kommunens budget antas ska även ett program för bostadsbyggande klubbas. I år är det första gången på 15 år som ett borgerligt lett program går igenom med stöd av Miljöpartiet: - De senaste 15 årens socialdemokratiska bostadspolitik har favoriserat hyresrätter varför en kraftig obalans har uppstått. Den måste nu rättas till, men det kommer ta tid, säger Kommunstyrelsens ordförande Olov Holst (M)
Regnbågskoalitionen har i sitt bostadsprogram för åren 2018-2022 tagit med nästan 4000 bostäder inom perioden. Byggandet stagnerar en aning under 2018 för att sedan ta fart 2019 och framåt med mellan 800-1000 bostäder per år. 2600 av alla bostäder hamnar i Märsta där Norrbacka och Steninge slottsby är mest expansivt.
I Sigtuna rör det sig om 580 bostäder, de flesta i Sigtuna stadsängar, men de ska även in bostöder på Ragvaldsbo (80 stycken). Rosersberg bidrar med omkring 2300 bostäder och landsbygden med 400 stycken, varav 150 i Granby väster om Sigtuna.
Färre hyresrätter
Upplåtelseformerna under perioden kommer att vara 860 hyresrätter, 1960 bostadsrätter och 1121 småhus/egnahem.
– Vi försöker nu också, sakta men säkert, jämna ut balansen mellan de tre olika upplåtelseformerna. För att skapa ett hållbart samhällsbygge måste det finnas en jämn fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. De senaste 15 årens socialdemokratiska bostadspolitik har favoriserat hyresrätter varför en kraftig obalans har uppstått. Den måste nu rättas till, men det kommer ta tid, säger Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande.
”Uppblåsta siffror”
Olov Holst (M) menar att de prognostiserade volymerna är betydligt lägre och mer realistiska än Socialdemokraternas:
– Uppblåsta planeringssiffror skapar oreda i hela den kommunala organisationen eftersom man planerar ekonomi, skolkapacitet, förskolor, osv. utifrån dessa prognoser.
Infrastruktur hänger inte med
Volymerna kommer också att hållas ned medvetet för att den kommunala servicen ska hänga med när invånarna har behov av omsorg, skola och att även vägarna ska vara dimensionerade för det ökade antalet invånare:
– Dessutom levererar staten (Trafikverket) och Landstinget (SL) inte den nödvändiga infrastruktur i form av vägar och kollektivtrafik som behövs. Det är redan idag trafikkaos på väg 263 och E4an och det fattas både buss- och pendeltågskapacitet för att försörja behoven hos alla invånare som ska pendla till jobbet. Med andra ord är det flera faktorer som påverkar hur mycket vi kan bygga, faktorer som tidigare majoriteter inte tagit tillräcklig hänsyn till, förklarar Olov Holst (M).
